Min älskade farfar

Ja, då har det hänt. Det man visste skulle hända någon gång. Att en nära släkting eller vän skulle dö. Något som jag inte upplevt förut och har önskat att man kunde förbereda sig inför. Men det kan man inte och det blir en konstig känsla när man inte vet hur man ska sörja. Hur gör man lixom? Ska man gråta hela tiden? Ska man lägga ner allt och bara ligga i sängen hela dan, eller hur gör man? Jag har fått tagit det som det har kommit och försökt så gott jag kan att leva normalt. Att jag har haft Chrille vid min sida har varit oerhört tacksamt! Jag hade inte klarat det annars! Att Chrille också fick träffa farfar betyder också mycket för mig.

När jag fick reda på att farfar fått 2 stora hjärnblödningar och skulle dö visste jag inte hur jag skulle göra. Jag hade bestämt att ta en välbehövlig weekend hos Chrilles föräldrar och bara vara för jag var helt slut efter mycket stressande arbetsveckor. Jag åkte inte hem, och vet inte ännu om jag gjorde rätt. På ett sätt känns det bättre att åka hem till begravningen istället för jag vet inte hur mycket vila det hade blivit om jag åkt hem. Det var i alla fall en skön helg.

Igår tog farfar sitt sista andetag. Alla hans barn var där och en del barnbarn.
Mina tankar går till farmor som efter 51års äktenskap nu ska leva själv. Jag önskar jag fått vara hos henne och kramat henne.

Många minnen poppar så klart upp när man tänker på farfar. Farfar var alltid pigg på att leka med oss barnbarn och visade oss mycket kärlek. Jag minns när jag och mina syskon sov över hos dem och han kom och väckte oss och hade rakat bort sitt karaktäristiska skägg som han alltid haft så länge vi mindes! Vi var lite stolta att vi fick se det först av alla! Jag kan också se honom framför mig hur han såg ut när han sjöng, han hade alltid en speciell min då. Filmkameran och farfar var oskiljaktiga en lång tid när jag var liten. Han filmade väldigt mycket! Och så pratade han eller gnolade för sig själv samtidigt!
Ja, jag är i alla fall glad att jag fick ha min farmor o farfar så nära och i så många år! Vilken välsignelse det har varit!
Tack och lov är förhoppningsvis farmor kvar ett tag till!

*Vila i frid min älskade farfar*

Tid som förlovad

Ja då har man varit förlovad i mer än en vecka och det känns väldigt bra! Det är så kul att se ringen glimma på fingret och veta att min Chrille har en likadan!

Det har varit fullt upp sen vi kom hem från vår wekeend. Jag har börjat jobba på allvar och det är helt sjukt mycket folk i omlopp nu under sommaren på vägarna och i Uddevalla. Folk är som galna efter rum. Särskilt Norskar och Danskar. Jag har helt enkelt slitit häcken av mig! Men man får tänka på pengarna för nu behövs alla pengar som kan få inför stundande bröllop!

Jag och Chrille gjorde en spalje till min balkong härrom dan. Det blev så fint så! Kul att kunna snickra och såga ihop!



Chrille hjälpte sin syster med en konsert i svenska kyrkan i Bottna i söndags. De spelade så vackert så! Jättefin kykra. Tyvärr lite för liten för att ha bröllop i =(.
Bröllopet kommer i alla fall bli här i trakten någon stans.

Förlovad 11/7-2009!

Ja. Då har det hänt. Det man har tänkt på hela livet. Vem man ska spendera resten av livet med.
Och det blev en Andersson kan ni tänka haha. I helgen tog vi ett steg närmare ett liv tillsammans.
På Ellinordagen den 11 juli förlovade vi oss.

Dagen började med frukost hos Chrille där jag fick en underbar blombukett(lila såklart) Jag visste att vi skulle till Hönö sen, men inget mer. Vädret var inte riktigt på vår sida. Det regnade och blåste rätt rejält. Vi skulle, fick jag veta, på en tur med en fiskebåt på sälsafari och ett stopp på ön Vinga. Han som körde frågade om vi verkligen ville åka och jag frågade om det var säkert trots blåsten. Han sa de var ok, så vi åkte ut. Vi hade på oss såå fina regnställ. Det guppade rätt rejält vill jag lova så jag fick ta några få kort när vi var på lugnare ställen. Nu vet jag alla fall att jag inte blir sjösjuk!

Väl framme fick vi 20 min på oss på ön. Där vid det stormiga havet friade Chrille och jag sa JA =)
Det var en lugnare och glad hemfärd. Väl på Hönö igen var vi hungriga. Efter en stunds letande blev det tillslut lasagne på en pizzeria för vi var så hungriga! Sen blev det efterrätt på Café Boa på fotö. Sen tillbax till Hönö igen för att ta plats för kvällsmötet. Vi var där 1 ½ timme innan mötet började och det var tur för det var i princip fullt 1 timme före! Bra möte. Sen satte vi oss på klipporna och åt räkor,makrill och bröd. Sen bar det av till Gbg för övernattning på hotell. Fint rum och bra frukost.

Söndagen spenderades på Fotö. Först på klipporna och sen hos Chrilles moster och man där vi fick mat och fika. Vi träffade även Chrilles kusin med barn.
Dagen avslutades med grillning med Kingdom där vi blev lite uppvaktade.

Sommar bilder

Vad bra jag har det

Ibland vet man inte vad man har förrens man tänker efter. Man kommer också in i en lunk som gör att man tänker att allt man har nu alltid har varit på det sättet.

Jag satt på jobbet igår och hade tråkigt och så satt jag och läste gamla inlägg från bloggen från Mars.Det är nämligen så att det känns som att jag har varit ihop med Chrille mycket längre än
vad vi har, vilket är 2 mån och 2 veckor idag. När jag läste inläggen förstår jag att det känns längre. Vi har umgåtts väldigt nära och tätt enda sedan Mars. Efter vi blev ihop har det också blivit väldigt intensivt eftersom vi bor ett stenkast ifrån varandra. Vi spenderar vardagen ihop och har det mesta ihop förutom att sova ihop. Vad jag älskar min Chrille. När man börjar tänka efter ser man allt han är och gör! Vi har roligt ihop och kan vara avslappnade med varandra och har även relationen med Gud gemensamt där vi uppmuntrara varandra i varandras gåvor och hjälper varandra att utvecklas!

När vi satt på badbåten igår sa vi som Chrilles mamma hade sagt, att det känns som att jag alltid har funnits vid hans sida. Och igår fick Chrille "smaka på" hur det är att vara hemma utan den andra när den andra jobbar. Han blev älgsjuk, vilket jag oxå brukar bli när han är och jobbar. =)

Jag tackar Gud för den underbara gåva jag har i Chrille.

Dagens bibelord:
Ha din glädje i Herren, han ska ge dej vad ditt hjärta begär. Ps 37:4

Syrran heter numera Fru Campbell

Ja, då var det man sett fram emot länge över. Sofia har blivit Fru Campbell och jag har fått min första svåger, Alex. Det känns mycket bra måste jag säga! Vilken underbar vigsel det var! Jag har varit på en hel del bröllop men denna tog priset! Så mycket glädje, skratt, tårar, allvar och skämt i en enda fet blandning. Rolle var suverän som vigselförrättare! Den vaggande gospelinspirerade utgångsmarshen till toner av låten "joyful joyful" kommer jag aldrig glömma! Jag kunde inte gråta så mycket för jag var så lycklig och glad för deras skull!
O ja, jag blev sugen på att gifta mig hehe ;-) Festen var varm, men bättre det än att det regnade. Mycket tal och skratt. Jag hann tyvärr inte vara så social, satt med Chrille och hade fullt upp och ha "koll på läget" så att allt skulle flyta, kände inte at tjag kunde koncentrera mig på att sätta mig någon annan stans och prata. Men jag hoppas folk hade överseende. Chrille får lära känna släkt o vänner vad tiden lider.

Några dagar innan bröllopet var jag med på Pingstyrkan i Lindesbergs tonårsläger ute på Vreten. Där har man i princip spenderat varje sommar sen man var liten, mer eller mindre. Det var ett härligt läger med helt sjukt bra väder! Gud är god och han mötte ungdomarna och även oss ledare.

Nu är man hemma i Uddevalla igen och har börjat jobba så smått. Igår var jag med Susanna m familj ute vid Unda och badade. Premiärdoppet i havet. Nice!

Ser fram emot kommande vecka! ;-)